Många ser patriarkatet som ett samhällssystem vari männen har makten, och kvinnorna förtrycks på ett eller annat sätt. Männen håller höga positioner i samhället, medan kvinnor diskrimineras systematiskt och därför inte har en lika stor chans att bli framgångsrika i yrkeslivet.
Patriarkatet – en kort historik
Vi skruvar tillbaka klockan femtusen år. Nu befinner vi oss i ett jägar- och samlarsamhälle. Väl där existerade inga patriarkala strukturer, det var först många år senare, i bondesamhället, som patriarkatet gjorde entré. Enligt den amerikanska universitetsprofessorn Robert M. Stroizer kan ingen specifik händelse identifieras som i sin tur ledde till att samhället blev patriarkalt. Förändringen beskrivs som svepande och svåridentifierbar.
Läs mer: Vad är hederskutur?
Inom arabvärlden är patriarkatet mer uttalat, även i en historisk kontext. Innan trosuppfattningen islam gjorde entré behandlades kvinnor på förnedrande sätt. De såldes ofta som slavar, hade ingen arvsrätt och begravdes ibland levande. När islam väl kommit in i bilden förbättrades läget för kvinnorna. Numera håller arabiska kvinnor höga positioner inom många arabdominerade samhällen, men i länder som tolkar koranen på ett mer konservativt sätt är dock skillnaderna desto större, kvinnor kontra män.
Patriarkatet i samtiden
Sara Haraldsson, som är generalsekreterare och grundare av den feministiska sajten Maktsalongen, skräder inga ord. Hon beskriver patriarkatet enligt följande:
“Patriarkatet är samhällsordning som bygger på att det är män som bestämmer. Så när vi använder begreppet patriarkatet syftar vi alltså på en struktur där män har mer makt än kvinnor.”
Somliga hävdar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor är en konsekvens av patriarkatet, dvs. ett system där kvinnor förtrycks systematiskt. SVT pekar på att den totala löneskillnaden uppgår till 10.7 procent till männens fördel. Mest tjänar manliga tjänstemän i privat sektor, medan kvinnliga arbetare inom samma sektor får minst pengar i lönekuvertet.
Även andra normer, såsom att kvinnor förväntas ta hand och hemmet och familjen, beskrivs som problematiska – och även det en konsekvens av patriarkatet.
Kritik mot patriarkat-begreppet
Carolin Dahlman, som skriver för Kristianstadsbladet, anser att kvinnor bör använda sin energi på rätt sätt. Hon väljer att se möjligheter istället för hinder, och bjuder på många tips som hon anser att tjejer och kvinnor bör ta del av.
För det första anser hon att fler kvinnor bör arbeta i den privata sektorn, samt bör vara lite tuffare vid löneförhandlingarna. För det andra anser hon att fler kvinnor ska ställa högre krav på sina partners när det kommer till bland annat vabbade och föräldraledighet. Kvinnor vabbar i större utsträckning, och tar ut fler föräldradagar. Det innebär att de inte kan arbeta under de tillfällena och därför riskerar att hamna på efterkälken inom arbetslivet, säger samma kvinna. Sist men inte minst anser hon även att det är dumt att klaga på patriarkatet alltför högljutt, då det inte tjänar mycket till:
“Diskriminering och fördomar är inte påhittade – men den som fastnar i att skylla på dem sitter fast. Och risken med att klaga på patriarkatet är att männen bara tuffar på medan man själv står kvar och ödslar tid på att prata om orättvisan i det.”